Forskning

Fil.dr i etnologi vid Lunds universitet 2001

Tarot. New age i bild och berättelse

1996 inledde jag mitt avhandlingsarbete. Det behandlade new age generellt med divinationsmetoden tarot som konkret exempel. Jag disputerade 2001 med avhandlingen Tarot. New age i bild och berättelse som gavs ut av Carlsson bokförlag.

New age var vid tiden för avhandlingsarbetet ett omdebatterat fält, ett fält som också var i ständig rörelse och svårt att kategorisera, definiera och hantera. Därför var det ett metodiskt svårt forskningsämne. Det saknades dessutom tidigare grundforskning. Min avhandling kom därför delvis att berätta vad new age kunde vara under sista delen av 1990-talet, men också om hur budskap förmedlas, hur internet och föreningar användes för att legitimera verksamheten.

Det fanns flera delsyften med avhandlingen. Dels det deskriptiva syftet. Vad är new age utifrån ett aktörsperspektiv? Dels det innehållsliga syftet. Vad innehåller new age och hur förhåller det sig till etablerade religionsytringar? Och dels ett syfte att se hur och vilka budskap som förmedlas vid den specifika tarottolkningen. Det sista syftet är det mest centrala i avhandlingen.

Teoretiskt och metodiskt var det inspiration från Foucaults diskursanalys förenad med folklorisk teori kring berättande som var utgångspunkten. Olika teoretiska ingångar användes sedan i varje specifikt kapitel, mest som inspiration och tematiskt.

Här ska jag lägga in mer text om de teoretiska och analytiska ingångar som jag använde för att söka förståelse för new age-fältet.

Avhandlingen är slut på förlaget och går inte längre att köpa i butik, men jag har några kvar som jag säljer för 100:- inkl frakt. (kontakt)

Andra projekt

Förutom de forskningsprojekt jag genomfört som forskare på Lunds universitet, har jag även initierat, genomfört, varit projektledare eller samordnare för andra projekt, eller inom ramen för mina anställningar.
Mina intresseområden rör underliggande eller icke etablerade strukturer inom t ex övegripande teman så som religion, samhälle och politik. Men jag är även intresserad av hur människor förhåller sig till staden eller sina hemmakvarter, genom t ex klotter, street art, väckelsemöten osv.
Genom mina museianställningar har jag varit engagerad i museifrågorna, kring "samla, vårda, visa", mest på ett övergripande museologiskt plan.
I kursen Kulturhistoriska museer och samtiden, vid Institutionen för kulturvetenskaper, Lunds universitet, har jag utvecklat tankarna kring museernas roll i samhället. Hur ser ett museums uppdrag ut och hur tolkas det av "utförarna". Kursen är tänkt för de som jobbat några år i branschen.
Jag är också intresserad av museernas uppdrag i relation till den så kallade "nya" tekniken. Vad händer med museimaterialet när "ny" teknik används och när museerna får "nya" besökare? Och vilka "nya" definitioner av museernas verksamhet uppstår?

Samtiden som kulturarv
Projekt vid Samdoksekretariatet, Nordiska museet

Ett projekt vid Samdoksekretariatet, Nordiska museet, finansierat via Delegationen för industrisamhällets kulturarv. Genomfördes under 2001-2002. I projektet deltog åtta museer i Sverige, kommunala, länsmuseer och centralmuseer, samt etablerade forskare inom etnologi, konstvetenskap och ekonomisk historia.
Redovisning av delprojekt finns på Nordiska museeets webbplats. Här finns även fullständig projektplan.
Nordiska museets förlag gav i mars 2006 ut boken Samtiden som kulturarv. Svenska museers samtidsundersökningar 1975-2000, som projektets slutredovisning. Redaktörer är Magnus Gudmundsson och Eva Silvén.

Magnus Gudmundsson

Jag är fil.dr i etnologi och utvecklingskoordinator vid Centrum för tillämpad arbetslivsforskning (CTA), Malmö högskola. Under våren 2009 är jag även förordnad som lektor vid Institutionen för Kulturvetenskaper, Lunds universitet.
Förutom att vara etnolog layoutar jag böcker, oftast för elektronisk publicering och arbetar med enklare webblösningar via företaget yta&innehåll.