New age var vid tiden för avhandlingsarbetet ett omdebatterat fält, ett fält som också var i ständig rörelse och svårt att kategorisera, definiera och hantera. Därför var det ett metodiskt svårt forskningsämne. Det saknades dessutom tidigare grundforskning. Min avhandling kom därför delvis att berätta vad new age kunde vara under sista delen av 1990-talet, men också om hur budskap förmedlas, hur internet och föreningar användes för att legitimera verksamheten.

Det fanns flera delsyften med avhandlingen. Dels det deskriptiva syftet. Vad är new age utifrån ett aktörsperspektiv? Dels det innehållsliga syftet. Vad innehåller new age och hur förhåller det sig till etablerade religionsytringar? Och dels ett syfte att se hur och vilka budskap som förmedlas vid den specifika tarottolkningen. Det sista syftet är det mest centrala i avhandlingen.

Teoretiskt och metodiskt var det inspiration från Foucaults diskursanalys förenad med folklorisk teori kring berättande som var utgångspunkten. Olika teoretiska ingångar användes sedan i varje specifikt kapitel, mest som inspiration och tematiskt.

Här ska jag lägga in mer text om de teoretiska och analytiska ingångar som jag använde för att söka förståelse för new age-fältet.

Avhandlingen är slut på förlaget och går inte längre att köpa i butik, men jag har några kvar som jag säljer för 100:- inkl frakt. (kontakt)

Recensioner längre ner på sidan

2011

Energi- och klimatrådgivningens praktik i Skåne. Kommunförbundet Skåne, Rapport nr 2 2011 Forskning och Innovation (pdf)

2009

Museum 3.0. Samtid&Museer nr 2 2009 (pdf)

2008

Användarna i fokus. Samtid&Museer nr 1-2 2008. (pdf)

2007

Mellan identitet och norm. Dokumentationsprojekt vid Malmö museer. (pdf)

2006

Samtiden som kulturarv. Svenska museers samtidsundersökningar 1975-2000. Magnus Gudmundsson och Eva Silvén (red). Stockholm: Nordiska museets förlag.

2005

Det dokumenterande museet. I: Samtid & museer, nr 1-2 2005 (pdf).

2004

Vem äger museet? I: Samtid & museer, nr 1-2 2004 (pdf).

2003

Vad ska vi med insamlingspolicy till? I: Samtid & museer, nr 1-2 2003 (pdf).

2001

Tarot. New age i bild och berättelse. Stockholm: Carlsson bokförlag. Avhandling vid etnologiska institutionen, Lunds universitet. (läs prologen, pdf). Säljes för 100:-.

How to analyse Practice in the New Age Movement. I: Wolf-Knuts, Ulrika och Annikki Kaivola-Bregenhøj (red): Pathways. Approaches to the Study and Teaching of Folklore. Åbo. NNF Publications 9.

1999

New age. Tröst i nytt millennium? I: Tiden. Tidskrift för socialistisk kritik och politik. nr 5 1999 (pdf).

Tarotkorten och postmoderniteten. Mångfald, val och upplevelse i new age. I: Tradisjon. Tidsskrift for folkminnesvitskap nr 1 1999 (pdf).

Styrs Dolly av stjärnorna? Identitet mellan tro och vetenskap. I: Tvärsnitt. Humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning. nr 1 1999, tillsammans med Malin Ideland (pdf). Länk till artikeln.

1998

Crying in the Chapel. Myten Elvis, hans uppståndelse och frälsarkraft. I: LundaLinjer. Temanummer om Elvis Presley. nr 116 1998 (pdf).

Mellan vidskepelse och vetenskap. I: Svenska Dagbladet. Samtider, 22 mars 1998 (pdf). Okunnighet skapar rädsla. I: Sydsvenska Dagbladet. Aktuella frågor, 22 februari 1998 (pdf).

1997

Motovun i våra hjärtan. Vacker natur och arkitektur i möte med en esoterisk förklaringsmodell. I: LundaLinjer. nr 115 1997.

1996

Tänka, äta, försvara. Om vegetarianer, deras syn på sig själva och andra. I: NordNytt. Nordisk tidskrift for etnologi och folkloristikk. nr 64 1996.

Övning ger färdighet. Reflektioner kring ekonomistudenter och sinnena känser, syn och lukt. I: LundaLinjer. nr 112 1996.

Allt kan hända. Rapport inom projektet skola i kulturell identitet rörande välutbildad ungdom på 1990-talet. Etnologiska institutionen, Lunds universitet.

Recensioner i urval

I projektet deltog åtta museer i Sverige, kommunala, länsmuseer och centralmuseer, samt etablerade forskare inom etnologi, konstvetenskap och ekonomisk historia.
Redovisning av delprojekt finns på Nordiska museeets webbplats. Här finns även fullständig projektplan.

Nordiska museets förlag gav i mars 2006 ut boken Samtiden som kulturarv. Svenska museers samtidsundersökningar 1975-2000, som projektets slutredovisning. Redaktörer är Magnus Gudmundsson och Eva Silvén.

Mina intresseområden har rört underliggande eller icke etablerade strukturer inom t ex övegripande teman så som religion, samhälle och politik. Men jag är även intresserad av hur människor förhåller sig till staden eller sina hemmakvarter, genom t ex klotter, street art osv. vilket genererade ett flertal Samdok-projekt på Malmö museer.

På senare år har den digitala kulturen blivit mer och mer intressant för mig. Både som produktionsbas och som kommunikationsfält. Grundläggande intresset ligger på design av tryck och webb och kopplingen där emellan.

Genom mina museianställningar har jag varit engagerad i museifrågorna, kring ”samla, vårda, visa”, mest på ett övergripande museologiskt plan.
I kursen Kulturhistoriska museer och samtiden, vid Institutionen för kulturvetenskaper, Lunds universitet, har jag utvecklat tankarna kring museernas roll i samhället. Hur ser ett museums uppdrag ut och hur tolkas det av ”utförarna”. Kursen är tänkt för de som jobbat några år i branschen.

Jag är också intresserad av museernas uppdrag i relation till den så kallade ”nya” tekniken. Vad händer med museimaterialet när ”ny” teknik används och när museerna får ”nya” besökare? Och vilka ”nya” definitioner av museernas verksamhet uppstår?

Genom Institutionen för kulturvetenskaper, Lunds universitet, har jag även fått i uppdrag att utveckla kurser i digital produktion, kopplat till ett kommande kandidatprogram i digital kultur. Programmet ska starta vt -12 om allt går som det ska.

Läs mer!